Iphone är inte bara en telefon, den är avancerad.
För avancerad för mig.
Jag har ångrat mig flera gånger under dagen att jag köpt den! Jag till och med grät och bad min man om ursäkt för att jag köpte den. Jag ville bara ha tillbaka min gamla telefon.
MEN... nu efter tårar och ilska har jag nog funnit en ny vän i min Iphone. Sådeså!
Igårkväll var jag ju ute med några jobbarkompisar. Först åt vi en god middag på Fridays och sen begav vi oss ut i fredagsnatten. Efter två misslyckade stopp hittade vi till Olssons video där vi drack gott och snackade skit.
Jag drack alkoholfria drinkar vilket jag i den stunden tyckte va jäkligt surt när alla andra stod och drack sina stora, goa öl. I morse var jag jäkligt glad att jag är gravid och faktiskt inte kunde dricka igår. Man mår ju så otroligt mycket bättre dagen efter;)
Jag och totte började faktiskt dagen extra lyxigt idag. Vi åkte iväg till vårt favvo brunchställe "Sirap".
Där åt vi en rejäl brunch med bacon, korv, scrambled eggs och american pancakes. ojojoj va nice det va.
Sen höll vi oss mätta till alldeles nyss när vi efter mitt graviditetsIphonesmeltdown åkte till McDonalds och köpte oss lite gott!
Nu vet jag inte riktigt vad jag ska hitta på.....
Mainstream
En Iphone är införskaffad.
Sitter just nu och svär över att en telefon inte längre är en telefon utan en helt ny värld av möjligheter.
Återkommer...
Bönan o jag redo för stan
Ska iväg och äta middag med några tjejer från jobbet. Ska bli mysigt att träffa dom!!!
Här är vi redo!:)
Ha en bra fredagkväll allihopa och titta på let's dance för mig också!
Till min böna
å andra sidan 
Denna beställde jag och fick den idag hem i brevlådan. Det är en bok där man fyller i massor om graviditeten och sen även när bönan kommit till världen. Från ena sidan är det mammas tankar och vänder man på boken så är det pappas tankar.
Jag hade tyckt det var jätte roligt att ha en sådan från att min mamma var gravid för att kunna se lite om våra graviditeter var lika/olika.
Nu kanske min son inte kommer vara gravid någon gång, men förhoppningsvis skaffar han sig en flickvän som blir gravid!
haha.. vilket hetronormativt perspektiv jag fick in här nu. Självklart är det okej om min böna blir homosexuell också.
Han kommer förmodligen tycka att denna bok är astrist, men då har jag i alla fall den till nästa graviditet och kan jämföra.
Blogga?!?
Jag skulle skriva ett jätte vettigt inlägg precis.... men vid närmare efteranke struntar jag nog i det.
Det är lite svårt när tangentbordet är bakom katten!
Min mamma sa alltid:
Nu är det så att jag verkligen är min mammas dotter och jag kommer förmodligen ge mina barn samma visdomsord (läs order) som min mamma gav mig.
Min mamma sa alltid:
"Johanna bli ALDRIG förskollärare, det är alleles för slitigt" (mamma var själv förskollärare)
Vad är jag utbildad till idag, och jobbar som?
Joo.. förskollärare
Jag har en examen som lärare för förskolan upp till årskurs 5.
Min mamma sa alltid:
"Johanna, gift dig med en man som har ett yrke som kan hjälpa dig i vardagen. Gärna snickare, bilmekaniker eller helst läkare."
Vem är jag gift med idag?
Joo... en illustratör!
Man skulle kunna säga så här i efterhand att mamma hade rätt i många av sina orders till mig. Men VARFÖR blev de så otroligt svåra att följa?
Idag är jag i stort behov av en snickare, men jag har inte en enda snickare i min närhet.
Jag kan inte arbeta nu för att jobbet som förskollärare är alldeles för slitigt för en gravid kropp som min.
Nu känns det som att jag verkligen borde lyssnat lite mer på min mamma och framför allt gjort andra val i mitt liv.
MEN... så kommer det där ordet men som oftast kommer i mitt liv.
Jag har hela tiden följt mitt hjärta.
Mitt hjärta har lett mig till där jag är idag. Sen inte sagt att jag alltid gjort riktiga livsval, trots detta känner jag att så länge jag låter mitt hjärta styra mig kan jag inte göra något som jag sedan ångrar!
ovan, våra hjärtan som vi impulsköpte i Januari 2006!
Bygga bo
I mitt fall handlar det endast om att jag får så oerhört mycket gjort just nu i denna bygga bo fas.
Först tyckte jag endast att det var roligt att pyssla med bönans rum, men nu jäklar städas det överallt!
I förrgår städade jag ur de två största skåpen i köket. Mycket nödvändigt.
Jag fick ihop 6 fyllda soppåsar!
Då hör till saken att vi flyttade in i detta hus för 1 år och 3 månader sedan, och det enda jag kan tänka är:
Hur i hela fridens namn kan man samla på sig så mycket skräp på så kort tid.
Igår städade jag igenom hela hallen. Hängde undan jackor och plockade undan skor som vi inte använder så ofta. Rensade även hela hatthyllan och garderoben brevid.
Idag rensade jag i alla badrumsskåp. Vi har många badrumsskåp så det tog sin lilla tid. I bara badrummet fick jag ihop 5 soppåsar! HELT sjukt!
Så nu har vi varit iväg på tippen och slängt allt skräp och lite till som vi hade i ett utomhusförråd.
Jag upplever nu känslan varje dag av att dels vara duktig, men sen även en lättnads känsla. Jag älskar att slänga saker! Det känns som att jag gör en god gärning för min själ.
Jag tror på något sätt att ens hem speglar lite hur man mår.
Ett städat och organiserat hem måste ju tyda lite på ett städat och organiserat inre.
Nu när jag är gravid så känner jag att jag VILL vara organiserad och ha ett städat hem.
Jag bara hoppas hoppas att detta håller i sig!
Måste bara berätta också att en av mina goda vänner är på BB nu för att föda sin lilla tjej! Jag hoppas verkligen att det går bra för henne och att den lilla bestämmer sig för att komma ut snart.
Nu när jag vet att hon är där känns det ju ännu närmre för mig också!
Jeeebus!
Vi kan hoppas att ingen av våra bebisar blir lika lik Bruce Willis som min brorsson Max!
Kan berätta nu att Max är världens sötaste lilla kille idag. Snart 2 år senare!;)
Efternamnsbyte
Jag har märkt att när jag ska presentera mig i telefon eller hos läkaren så smiter den där Sjöbergskan in. Då skrattar jag lite lätt och säger nä... just det jag heter ju Johanna Liberto nu! Då skrattar oftast den man pratar med lite som att det är lite gulligt.
Då är min tanke nu,
hur länge är det gulligt att glömma vad man heter?
Idag är det lite ljusare ute, det beror inte på att solen har gjort intåg i våra liv utan snarare på den underbart vackra snön som fallit under natten. Trots allt hjälper detta lilla ljus mig att bli lite piggare.
Sömn, grattis och ljus
Lyx eller bara ren jävla dumhet!?!
Förmodligen det sistnämnda då jag inte kommer kunna somna ikväll.
Fast och andra sidan så har jag ingen tid att passa imorgon förens klockan 18.30 imorgon.
Omvänd dygnsrytm är helt klart nackdelen med att vara hemma hela dagarna. Nu är jag ju beordrad vila, därav min hemmavistelse. Jag sover säkert i snitt 5 timmar mer per natt än vanligtvis.
MEN...detta vill jag påpeka är inte ett framgångsrecept.
Jag blir mer och mer korkad för varje dag som går.
Detta kan även ha med graviditeten att göra har jag hört.
Eller... så var jag så här från början också.
Därom tvistar de lärde!
Idag passar jag på att säga stooort grattis till min moster/gudmor! GRATTIS:) (med fanfarer, ballonger och massa glass)
Det finns faktiskt en sak jag längtar mer efter just nu än vår böna. Jag skulle kunna vara materiell och säkert rabbla upp massa saker, men då skulle jag inte vara helt ärlig. Längtan efter bönan är extremt stor.
Fast det som toppar listan just nu är dock LJUSET!
Jag vill ha LJUS!
Ge mig LJUS!
LJUS helt enkelt!
4 Oktober 2008 var en dag fylld av ljus i mitt liv. På alla sätt och vis.
Kan bara tänka tillbaka på den dagen och få lite ljusboost. Men det artificiella ljuset räcker inte så länge.
Så nu ber jag till vädergudarna att låta solen komma fram!
Vår bebis i magen, en katt?!?
Om det hade varit en vanlig dag i Johannas liv hade jag gått upp för ungefär 14 minuter sedan. Idag har jag dock varit vaken många timmar.
Klockan skulle ringa klockan 07.00 i morse.
Jaha... tänker ni vanliga dödliga arbetare, vad är det för speciellt med det då?!?
Jo förstår ni, när man varit sjukskriven sedan december och har en man som arbetar hemma går man inte upp så tidigt på morgonen frivilligt. Knappt med tvång heller om jag ska vara ärlig för herrejisses va jobbigt det var!
När klockan började närma sig 02.18 i natt och jag och totte insåg att vi inte skulle kunna sova förens vi fått i oss något att äta började jag bli lite lätt stressad. Totte min underbara älskling gick och gjorde en macka och fil till mig som jag kunde äta i sängen och sen somnade jag så sött så sött! Jag såg fram mot 4 timmars ostörd sömn innan klockan skulle ringa. MEN... när klockan var 06.35 vaknar jag av att jag bara MÅSTE gå på toa. Då blev jag ju helt snuvad på 25 minuters sömn!
Anledningen till den tidiga uppgången var i alla fall att vi skulle iväg på ett Ultraljud med en läkare som skulle titta på bönans läpp. Vi fick träffa en helt underbar läkare som kändes som den första UL undersökaren vi haft som tog sitt jobb på allvar. Han gick igenom hela bönans anatomi i minsta detalj och vår lilla böna såg perfekt ut.
Ja... sånär som på den trasiga läppen då. Den trasiga läppen såg på något vis extremt anatomiskt perfekt ut på UL. Vi skrattar gott åt att vår bebis ser ut som en katt på läppen. Tänk... vi får en fjäde katt istället för en bebis!:)
Jag lägger in en liten bild på hur han skulle kunna se ut och hur de lagar läppen.
Det positiva med detta besök var att läkaren inte trodde att gommen och käken var kluven. *peppar peppar*
Han trodde inte heller att tandanlagen var påverkade! Inget av detta kan han självklart konstatera till 100% då det är så svårt att se, men trots allt så lät han väldigt optimistisk och positiv.
Jag känner stort hopp inför detta. Samtidigt som det för oss nu inte känns som någon stor grej om det är total spalt eller bara läppen.
Nu börjar jag fundera på om det var så vettigt att bli stressad över bristen på sömn i natt. Jag kan ju faktiskt gå till min mjuka, sköna, varma säng när jag vill under dagen.
Jag måste sluta att stressa upp mig över totalt onödiga saker.
Okej, så dagens visdoms ord till både dig och mig:
"Sluta stressa upp dig för onödiga saker och lev istället i nuet".
Favoritförfattare
Igår konstnär, kan svara Emma som kommenterade om hur jag gick till väga för att köpa och då kan jag bara svara att yes, jag mailade killen!
Idag tänkte jag då dela med mig av min favoritförfattare. Inte favoritförfattare i alla kategorier kanske, men definitivt i min "må bra" kategori!
DENISE RUDBERG
- Väninnan (2000)
- Storlek 37 (2002)
- O.s.a. (2003)
- Jenny S (2005)
- Matilde (2006)
- Tillsammans (2007)
- Åse (2008)
- Tillsammans - andra boken (2008)
Detta är ett urval på böcker som hon skrivit. Jag har läst dem alla och tycker faktiskt om samtliga.
Om man gillar att drömma sig bort tillsammans med karaktärer som tillhör en stockholmsöverklass, eller med 3 ungdomar på sommar äventyr är detta helt rätt författare för dig.
Böckerna är oerhört lättlästa och för mig är dessa de perfekta "innan sömnen" böcker. Man sover gott och drömmer sött efter att man lagt ifrån sig boken och släckt lampan!
"Tillsammans" serien är mer ungdomsböcker än något annat, men jag tycker absolut att man kan läsa dem som vuxen.(vad det nu än är).
Sen kan jag ju inte annat än att rekommendera att man som förälder läser samma böcker som sina ungdomar hemma. Litteratur är ju faktiskt ett perfekt samtalsämne vid middagsbordet.
Jag vuxen?
Jag antar att jag ses som vuxen. Jag är gift, äger ett hus, bil, 3 katter och har en bebis i magen.
Jag känner mig dock inte vuxen.
Vuxna är tråkiga, det är inte jag.
Vuxna kan kontrollera sig själva, det kan inte alltid jag.
Vuxna känner inte ett sug efter att bli stupfulla när de är gravida, det gör jag.
Vuxna tar hand om hus och hem, det gör inte jag.
Njae... jag tror nog att jag är vuxen och att min syn på vuxna måste förändras nu.
Om jag är vuxen då har ju vuxna alla de fel och brister jag har.
Nu känns det bättre!
Jag har i alla fall rensat i vårt kök idag. Har fyllt en hel soptunna med S K I T!
Kändes fantastiskt skönt. Nu är det bara resten av huset kvar;)
Bästa konstnären i världen!
Favorit musiker, favorit artist, favorit tv-program, favorit sång, favorit dag... osv osv och så då självklart en favorit konstnär!
Tänkte att jag kunde rekomendera hans hemsida och även påpeka att man kan köpa hans konst, vilket jag självklart gjort!
www.johnwallin.net
Just check it out! Gryyymt är allt jag kan få ur mig!
inte dag idag heller
10.42 PIP!
Jag går ner för trappan och tittar ut över vårt lilla område och kan konstatera att det inte blev någon dag idag heller!
Regnet ligger i luften och himlen är inte mysigt grå, den är tråkigt, uschligt och fruktansvärt grå!
Detta hade kunnat göra vem som helst deppig, men inte mig... inte idag!
Bönan i magen, totte vid skrivbordet brevid och katterna som bråkar runt mig, allt detta gör mig glad.
Sirap är världens gosigaste katt!
Igår hade jag en super mysig kväll ute på stan med E och R. Vi började med ett av mina o tottes favorithak "Chop Sticks" där jag lyckades mumsa i mig både för, varm och efterrätt! Otroligt gott! (men oj vad jag fick betala för det när jag kom hem och magen bokstavligt talat höll på att spricka!)
Efter the fabulous dinner så åkte vi vidare till ett biljardhak där vi spelade 4 games biljard. Alla avslutades genom att någon satte den skräkfyllda svarta 8bollen!
Jag kan säga att mitt lag vann 2 gånger, dock inte tack vare mig. Tyvärr! haha
Nu ska jag återgå till mitt filosoferande om vad jag egentligen vill göra med mitt liv. Kom faktiskt en bit på vägen igår både själv och tillsammans med goda vännerna.
Nu gäller det bara att ta reda på lite fakta!
Återkommer när jag vet något närmare!:)
Lycka
Igår såg jag en intervju med Agneta Fältskog som filmades för fyra år sedan. Jag såg den redan när den sändes första gången och förundrades över samma sak då som nu.
Hon fick frågan om hon var lycklig. Hon blev lite generad och svarade att det är en svår fråga. Det slutgiltiga svaret blev sedan att hon har mycket i sitt liv att vara lycklig över.
Jag har funderat från och till genom många många år vad som krävs för att bli lycklig.
Jag tror innerst inne i mig att det som krävs endast är en inställning.
Jag spenderade många år under min uppväxt med att vara olycklig. Så olycklig en människa kan bli faktiskt att jag till slut inte ville leva längre.
Det var inte många runtomkring mig som såg detta eftersom jag alltid varit otroligt duktig på att hålla uppe en fasad.
Någon gång under livets resa genomgick jag, eller mitt inre jag, dock någon slags förvandling. Jag hade varit med om omvälvande händelser i mitt liv som gjorde att jag var tvungen att ta ställning till hur livet skulle gå vidare.
Jag satt i Australien i det mest fantastiska land (förutom Sverige) jag kan tänka mig. Sol och värme som då i mitt liv blandades med katastrof och ensamhet. Där i min ensamhet fann jag trots allt något lugn och frid som nu följer med mig dagligen. När jag tänkte tillbaka på Sverige så såg jag bara trötta, bleka, hängiga och deppiga människor framför mig. Jag skulle komma tillbaka till Sverige några dagar innan julafton.
När jag satt i min säng i Brisbane såg jag bara ett enda mission framför mig. Jag skulle lysa upp omgivningen för folk omkring mig. Jag skulle finna lyckan inom mig så att jag kunde sprida den vidare till andra. Detta ibland så enkelt som ge en trött själ ett leende!
När jag väl hade bestämt mig för detta så gick det så otroligt lätt. De dagar jag känner mig nere nu är lätt räknade jämför med förut då varenda dag var en kamp för överlevnad.
Vad har jag då förändrat? Inte mycket egentligen.
Det stora jag har förändrat är mitt tankemönster. Idag tänker jag, "Det löser sig". Förut tänkte jag, " Det kommer aldrig att gå".
Idag tänker jag först och främst, "Mår jag bra av detta?". Sedan tar jag ett beslut om jag ska fortsätta harva i samma mönster eller gå vidare. Det kan vara otroligt läskigt att behöva värdera sitt liv. Detta kan vara läskigt bara inför sig själv, ännu läskigare när folk runtomkring oss förväntar sig både det ena och det andra av oss.
Mitt utrop till folket är ändå att stanna upp i livet ibland och känn efter. Vart är jag på väg, leder dit jag vill?
Sträva efter lycka, men leta inte efter det förgäves. Lyckan finns inom dig, ingen annanstans!
Måste rekomendera en bok när jag ändå är inne på det här spåret!
"Varför mår vi så dåligt när vi har det så bra?"
Av- Nisse Simonsson
Min lycka idag är så stor Jag finner stor lycka i min man Totte och just nu självklart som ni har märkt i bönan.
Annars finner jag ett lugn som i mig framkallar lycka i stjärnor och kanske inte minst sittandes på en strand en stjärnklar natt med bara mina tankar som sällskap. Idag finns även min mamma som sällskap i allt jag gör. Min mamma, min bästa vän och en fantastisk mentor. Saknar henne så att det gör ont, fruktansvärt ont, varje dag. MEN... hon finns med mig i allt jag gör. Min mamma är lycka för mig, även om hon inte finns här och delar den med mig längre.
Men lycka kan även vara något så enkelt som ett gott glas champagne, fast kanske ännu mer lycka i rätt sällskap!
Födelsedagar
Sedan fyller min moster år på onsdag och min största storebror på fredag. Jag förstår inte varför det är så att alla fyller år i samma perioder på året.
Jag fyller år 5 Maj
Min man fyller år 11 Maj
En av mina bästa vänner fyller år den 6 Maj
En annan av mina vänner fyller år 10 Maj
Min andra brorsson fyller år 19 Maj
Min kusin fyller år 24 Maj
Jag hoppas verkligen att vår lilla böna får komma ut i April så att vi slilpper en till födelsedag i Maj. Det kan ju även vara för hans skull så att han får ha sin dag för sig själv. Han är beräknad till den 22 April, det är även min bästa väns födelsedag. Jag hoppas att han missar den och bestämmer sig för en annan dag.
Nu kan det ju låta som att jag redan har en massa krav på min ofödda böna. Så är självklart fallet!;) Samtidigt måste jag säga att han är välkommen när han än väljer att komma.
Shit vilken tråkig information egentligen!
/J
Creed lullaby
Allt jag vill ge min böna är kärlek, och jag hoppas att han kommer kunna ge kärlek till många i sin omgivning!
shopping, shopping och sen lite shopping
Vi började med en tripp till Täby C där jag hittade en fantastiskt söt liten dress till bönan. Randig som Totte gillar och i mysigt tyg som Johanna gillar. Kunde inte bli bättre.
Sen åkte vi vidare till MIO där vi köpte den underbara mattan!
Efter det begav vi oss till Audi för att titta på en större bil. Där blev det dock endast fönstershopping idag vilket både jag , totte och plånboken är nöjda med. Vi måste bestämma oss för vad vi vill ha för bil nu när vi ska uppgradera bilen.
Jag vill i alla fall ha en Audi A6. Det lutar mot den, men den är ju faktiskt inte helt billig!
Jag vill ha en sådan nedan, fast svart! (Tack!)
Efter Audi bar det iväg till Barnens hus för at titta på babyskydd. Det var ju en djungel, men vi bestämde oss ganska snabbt för den vi tittade på senast. En Brio Primo med bas. Den ser ut så här:
På barnens hus köpte vi även en kudde, täcke och underlakan. Hittade tyvärr inga lakan jag tyckte om!
Förhoppningsvis så kommer jag (eller kanske någon annan) att kunna sy lakan av samma tyg vi ska till gardinerna. Jag har hittat det perfekta tyget, men det är lite dyrt så jag hoppas att jag hittar något liknande lite billigare någon annanstans.
Känner mig så otroligt nöjd med dagens inköp.
När vi kom hem var jag ju tvungen att gå upp och fixa i bönans rum på en gång.
Ska fixa bilder när det är fint där uppe sen!:)
/J
Min böna, min stjärna!
Så när jag hittade den här mattan:
var det ju bara självklart att vår lilla böna ska ha den i sitt rum.
Så nu ska vi iväg till MIO och köpa den.
Det kommer bli så otroligt fint i hans rum.
/J
JAG dag!
Sååå härligt!!
Dagen började redan i natt kan man väl säga då jag skulle gå in på mitt bankkonto för att titta hur illa det stod till där. Till min förvåning har jag fått in pengar från försäkringskassan. Wiiihooooo:)
Jag började med att betala ALLA räkningar, bara det gjorde att jag blev några kilo lättare i hjärta och hjärna.
Sen gick jag och la mig med ett leende på läpparna för en gångs skull.
Sov relativt bra hela natten...
Sen bar det iväg till Täby C där jag tänkte att jag skulle shoppa lite till mig själv.
Det blev dock inget annat än hårfärg till mig. Sen köpte jag ramar där jag nu har ramat in jätte fina foton från bröllopet till mina närmsta vänner.
Jag lyckades även att beställa en tid för att fixa mina ögonbryn, kan ju verka som en småsak, men shit va mycket fräschare man ser ut när brynen är fint plockade. Väl hemma färgade jag mitt hår!
Det blev väl inte jätte lyckat eftersom det inte syns nån skillnad. Jag är blond, men börjar bli lite tråkvinterblond. Tanken var att jag skulle bli lite blond med lyster, men... äh... ingen skillnad. Det var ju värt ett försök i alla fall.
Igår läste jag en artikel i aftonbladet om en kille som förlorat sin fru och nyfödda dotter i en trafikolycka. Kvar i familjen är då han och en dotter som fick svåra brännskador i olyckan.
Han har verkligen hittat en väg i livet där han ser det positiva och är så lycklig han kan bli.
Jag är så otroligt imponerad.
Han påminner mig även om den unga killen som blev av med två ben och en arm när han blev överkörd av ett tåg för 2 år sedan. Han simmar sedan OS i Peking med 2 fjärdeplaceringar med sig hem.
Vilka imponerande människor!
När jag ser dessa människor med sin livslust kan jag inte annat än bli lycklig i hela kroppen och känna att jag faktiskt har ett fantastiskt liv som jag ska vårda ömt.
Nu ska jag göra mig redo för en tjejkväll med mina absolut närmsta vänner. Ska bli väldigt mysigt!
Ta hand om dig och kom ihåg, ge någon ett leende!;)
Kom på att jag inte nämnt bönan en enda gång.... most impressive.
Men bara för det får ni se en bild på hans hus!
/J
Sjuk och trött
Nä men helt ärligt så är jag helt borta i huvudet idag.
Ska till barnmorskan snart och bara det känns som ett nästan oöverstigligt hinder. Då kanske man kan tänka sig hur min kropp och själ känner sig idag.
Jag hoppas att hon har tagit reda på lite mer info om vad som händer nu i och med att bönan har LKG spalt. Jag hoppas dock inte på för mycket eftersom min barnmorska är liiite speciell. Den som lever får se!
Jag ska nog gå och försöka klä på mig nu.
/J
Rum och godnattsång
Idag har jag faktiskt fått lite bra saker gjorda.
Mannen min har ju målat bönans rum så idag har jag fixat med att städa det från alla målar grejjer och tagit bort tejp från alla lister. Sen har jag dammsugit och putsat fönster. Blev så otroligt fint.
Så sedan bad jag Totte om hjälp för att bygga ihop en expedit bokhylla som vi haft stående sedan vi tog bort den från kontoret. Även det blev helt perfekt i bönans rum. Åhhh jag längtar nu efter att få gå o shoppa en fin lampa till taket samt fina vägglampor vi kan ha! Japp bönan kommer förmodligen ha det mysigaste rummet i hela huset, med all rätt självklart!
Lägger upp lite bilder här sen när rummet börjar bli klart, vilket inte är allt för långt bort hoppas jag. Känner att jag vill få det mesta klart under februari så att man kan koppla bort det sedan.
Det sägs ju att man ska prata och sjunga för bebisen i magen. Jag har liiiite svårt för detta. Jag sa till min mamma innan hon gick bort att jag lovade att prata med henne hela tiden. Saken är den att jag verkligen inte kan prata med något som inte "finns".
Nu har jag bestämt mig för att sjunga en och samma sång varje kväll innan jag ska sova. Denna sång hoppas jag sedan att bönan blir lugn av och vi kan använda som godnattsång.
Jag har hittils sjungit vargsången ur Ronja Rövardotter, blir dock lite väl sentimental av den och bestämde mig igår för att jag måste hitta en ny.
Så nu har jag hittat den.... Lullaby av Creed.
http://se.youtube.com/watch?v=cVbZmCQT6Ec
Listen and enjoy!
/J
Meningen med livet
Kärlek kan jag känna till många olika saker och människor, men det är denna kärlek jag anser att livet går ut på.
Samtidigt som kärlek är det mest underbara ting på jorden, så finns det ju ingenting som kan göra så ont som kärlek.
Jag tror ju på något vis att det är så att man behöver riktigt jäklans låga perioder i livet för att kunna uppskatta och känna någon slags "natural high" i de bra perioderna.
Någonstans måste det dock finnas ett slags balans i kosmos.
Jag tror att de låga perioderna kan dominera ett liv utan att man dras ner i depression för det. Visst livet kanske känns för jävligt och man undrar varför och kanske framför allt OM man förtjänar all skit man går igenom.
MEN... och här kommer verkligen ett stort MEN!
ALLT blir vad man gör det till. Om man tillåter sig att gå in med en trots allt optimistisk attityd i lågvattnet så kan man faktiskt lära sig något av det.
Sååå... när livet känns tungt och meningslöst, försök att se ljusglimtarna. För jag är helt säker att det finns små små strålar av hopp i allas liv, även när det känns som tyngst.
Jag tror kanske till och med att vi alla kan vara en ljusglimt i någons dag. Försök att ge dig på att avfyra ditt bästa, sötaste och mest charmiga leende till några personer under dagen och se vad du får för reaktion. Jag kan lova att hos någon av dessa personer går detta leende rakt in i hjärtat och det var precis vad de behövde i den stunden för att lysa upp en trist stund.
Ljusstrålen i mitt liv just nu, när allt känns fruktansvärt jobbigt och jag saknar min mamma över allt i hela världen är min böna!
/J
Ny dag ny optimism!
Idag känner jag mig otroligt mycket mer optimistisk och positiv!
Det är klart att min lilla böna kommer va snyggast i världen, han kommer lätt att se ut som Joaquin Phoenix, i alla fall om man ser vad han har att brås på!;)
Idag ska jag o mannen min iväg och träffa hela min släkt. Det blir ju lite spännande vad man får för reaktioner från dem. Det känns otroligt viktigt att de ska få veta i förväg om vår trasdocka, så att även de har tid att förbereda sig.
Njaee.. tänkte ju att jag skulle delat med mig av nåt annat idag, men får kanske bli senare.
Delar med mig av en bild jag tog i Milano i somras. Jag älskar när naturen ger uttryck för känslor i former man behöver just då.
Love is all around!
/J
tankar
Jag ser mig själv som en otroligt optimistisk och positiv människa, och jag tror att de runt mig kan hålla med.
Nu har jag dock svårt att inte få tankar som -
Kommer jag att tycka att vår lillkille är det sötaste i världen som man SKA som förälder?
Hur mycket och på vilket sätt kommer han att lida pga denna trasiga del på hans kropp?
Är det bara läppen eller är det worst case scenario en total LKG spalt?
Om vi lyckas få ett syskon till bönan kommer en också att drabbas av LKG?
Hur kommer alla runtomkring oss att reagera på vår trasdocka?
Kommer vi kunna döpa vår böna till vad som helst, tänk om han får svårt med talet. Då kanske det är snällt att ge honom ett namn som är lätt att uttala?
Kommer han att bli "finare" efter första näsa/läppoperationen?
Jag sa till min man igår som var jätte deppig att det inte är någon idé att älta. Vi kan inte få några svar på varken praktiska frågor eller på våra känslor förens bönan är här.
Varför kan jag inte säga till mig själv att sluta älta, för det är ju precis det jag gör när jag sitter som en idiot och läser ALLT jag kan komma över om LKG och tittar på före-efter bilder.
Jag kommer att driva mig själv till vansinne dessa 3 månader om jag inte skärper mig nu!!!
Får muntra upp med en bild på två av tre goa katter, som fakiskt har spalt de med:)
/J
"What doesn't kill you makes you stronger"
Jaha... så sitter jag nu här... och bloggar.... som varenda annan.
Det är som med allt annat populärt. Jag försöker hålla mig ifrån tills det är något magiskt som liksom drar mig till det och så sitter jag fast.
Jag har ju insett ganska länge nu att motgångar gör mig starkare. För motgångar... de har jag hela jävla tiden.
Sen har jag perioder som är så fantastiska och som gör att mitt liv känns så där underbart som bara mitt liv kan göra.
Så vad fick mig då till att starta en blogg kan man ju fråga sig.
Det är ganska enkelt egentligen. Det senaste året i mitt liv har varit en resa som jag inte riktigt hunnit med. Livet har haft ett innehåll av kärlek, längtan, död, sorg, saknad, liv, lycka och sen till sist ännu lite mer sorg.
Jag tänkte faktiskt börja med det som känns mest aktuellt just nu, livet, det fantastiska livet inom mig, BÖNAN!
Japp det är så han kallas vår "son to be". Eller ja han finns ju faktiskt, bara inte ute hos oss än, för han ligger o gottar sig i min mage. Om ca 3 månader är det sagt att lillkillen ska titta ut. Det är magiskt!
Lyckan att ha den lille i min mage är en lycka som jag inte ens tror går att beskriva. Jag har längtat efter ett litet liv så länge jag kan minnas. Så äntligen så fastnade bönan där inne och vi kunde knappt tro att det är sant.
För några dagar sedan så ändrade dock den här rosenskimrande längtan lite färg. Vi var och gjorde ett 3D/4D ultraljud för att få se vår lille son. Han låg där inne och gosade in sig tätt intill livmodern och gosade med händerna i ansiktet.
När vi lyckades få bort hans små perfekta händer från ansiktet kunde både jag och tjejen som gjorde ultraljudet konstatera att vår lilla ängel är trasig.
Det vi vet i nuläget är att vår böna har läppspalt, vilket gör att inte läppen är ihopväxt. Det är möjligt att även käken och gommen är trasig, men det kommer man inte veta förens han är här ute hos oss.
Jag kommer att skriva här för att lätta mitt hjärta för mig själv, och kanske för att bönan ska kunna läsa en dag. Om någon annan är intresserad så vassegod;)
/J