Det märktes på min/vår lillkille att det inte hade varit som det brukade igår.
Han sov jätte oroligt och i natt vaknade han klockan 23 och ville ha mat och inte klockan 05.28... utan 03.20 och ville gå upp.
Mamman ville inte gå upp 03.20.
Efter 1.5 timme lyckades jag få honom att somna om. Då tänkte jag i min lilla värld att han nog skulle sova till klockan 8-9 typ.
Men nej nej, 07.00 ropar Leo att han vill gå upp.
Nu sitter mamman med datorn i knät, Leogoding ligger brevid och leker.
Jag kan sätta handen på hjärtat och lova att när Leo blir trött och vill sova så går jag också upp till sängen och lägger mig. Det är myrornaskrig i mitt huvud som jag måste bli av med.
Therese Johansson Rojo
Jag hoppas att du lever livet fullt ut, även där du är nu!
(Lånat bilden från Therese egen blogg http://thresrojo.blogg.se)
När mordet på Therese Johansson Rojo uppdagades i början av Juni i år tog jag jätte illa vid mig.
Det kändes som en sten i hjärtat att två helt vanliga ungdomar kan hetsa varandra till att mörda en helt vanlig, gullig och, vad det verkar som, omtyckt tjej.
Redan från början började jag googla runt och läsa väldigt många bloggar som haft både Therese och de två mördarna i bekantskapskretsen. Snabbt insåg jag att detta hade kunnat hända, vemsomhelst, varsomhelst och närsomhelst.
Jag tror att jag tog extra illa vid mig med alla "nyblivnamammahormoner "i kroppen. Jag har följt fallet i media från dag 1 fram till idag när domarna föll.
JAG FÖRSTÅR INTE HUR SVENSKA RÄTTSSYSTEMET KAN DÖMMA DE TVÅ UNGDOMARNA TILL 1 ÅR OCH 4 MÅNADERS SLUTEN UNGDOMSVÅRD!
Det är ett helt absurt lågt straff för att ha tagit en annan människas liv. De är 16 år nu, de kommer att vara 18 år när de kommer ut. En så otroligt liten del av deras liv blir påverkade rent fysiskt av den hemska handling de utfört.
Jag hoppas självklart att de kommer att lida enormt psykiskt varenda sekund av deras fortsatta liv.
Tyvärr tvivlar jag på det.
Läs gärna artikeln i aftonbladet.
9 dagar kvar.
Sen har vi inget äka Lejon kvar i familjen längre.
:)
Har insett att det blir väldigt korta inlägg idag.
Jag har i alla fall äntligen köpt mig en vinterjacka. Riktigt nice. 
NÄ nu ska jag allt gå och ta min lilla gnälliga son och göra honom lite glad igen. Han är sån sällskapsgris precis som sin mamma.
Någon som ser likheten?
Mitt på dagen var jag och pappa på "Walking with Dinosaurs" som just nu spelas på Globen.
Jag gick mest på den för att min bror är paleontologen som tar publiken genom hela föreställningen, MEN.
Ett stort MEN... det var sjukt häftigt!
Dinosaurierna är så otroligt välgjorda att det är läskigt. De är GIGANTISKA. Man kan inte förstå hur stora de är om man inte har sett dem på riktigt.
Vi fick även gå backstage och titta och känna på dem efteråt. GRYMT!:)
Sen jag kom hem har jag bara lekt och myst med Leo.
Tyvärr har väl inte direkt dagen blivit som jag hoppats.
Efter att ha sovit som mest 4 timmar per natt de senaste 3 nätterna är jag MER än trött. Jag är trött, grinig och i stort behov av att bara ligga i soffan och inte göra någonting.
Tyvärr blev det inte en sådan eftermiddag och tyvärr inte heller en sådan kväll.
Som om jag var irreterad innan så är jag nu SÅ HÄR irreterad:
Leo sover i alla fall nu och jag ska kolla på körslaget en stund och sen får jag väl gå och lägga mig i sovrummet eller nåt!
Kolla varifrån!
Är på väg hem från frisören. Sitter på tunnelbanan med en chailatte i handen och coldplay i öronen. Är jätte nöjd med håret. Min frisör Amanda är bäst!
I natt har Leo äntligen sovit bättre igen.
Jag väntar på det där trendbrottet!:)
Han vaknade vid 01.00 och ville ha mat, sen sov han ända till 07.00, FANTASTISKT!
Då gick vi upp och mös i morgonmörkret framför nyhetsmorgon. 
Lite suddiga bilder med mobilkameran i mörkret.
Snart ska jag åka och klippa mig. Det har jag väntat på LÄNGE!
Jag ska passa på att njuta av en chailatte i min ensamhet och promenera lite långsamare än vanligt och bara njuta av livet. Ska inte glömma hörlurar till Iphonen så att jag kan lyssna på lite bra musik på tunnelbanan.
Jag känner faktiskt att jag mår bättre redan idag. Ibland blir det bättre när man får ner sina tankar på pränt. För då strukturera man upp de lite istället för de virrvarret de är i huvudet. Nu vet jag var jag mår dåligt över... och egentligen är det inget att må dåligt över idag. Det får finnas där och jag bejakar det, men jag behöver inte lida av det.
Nu ligger mr stinkypants brevid mig och jag behöver byta blölja.
Nu njuter vi av en dag fylld av fredagsmys allihopa! Ta tillvara på de SMÅ sakerna!
Just nu händer extremt mycket i mitt huvud.
Jag har den senaste veckan mått rätt dåligt i mitt inre. Tankar snurrar runt runt och jag känner inte riktigt att jag kommer ur dem.
Jag har tänkt jätte mycket på mamma. Jag har inte känt att det är något jag inte klarat av utan henne... förens nu.
Jag hade verkligen behövt henne inför Leos operationer. Jag vet att jag har stort stöd av precis ALLA runtomkring mig. Men mamma var alltid den som minimerade mina jobbiga tankar.
Jag har länge läst olika bloggar av människor i olika svårigheter i livet. De flesta som lider av någon cancersjukdom själva eller som har barn som är drabbade av cancer. Dessa läser jag ju fortfarande och kan efter mammas bortgång relatera till det på ett helt annat sätt. Att läsa har nog gjort att jag rehabiliterat mitt inre på något vis.
Nu däremot... rehabiliterar det verkligen inte mitt inre.
Jag har helt plötsligt blivit LIVRÄDD att förlora Leo. Att en operation hägrar gör ju att dessa tankar blir värre.
Jag är inte rädd på så sätt att det hindrar mig/oss för att göra någonting eller jag tror inte ens att att jag utrålar att jag är rädd.
Däremot är det tankar, tankar och tankar.
Jag har mått så otroligt bra inne i mig sedan jag blev gravid.... ja egentligen långt längre än så. Förmodligen sedan jag träffade Totte. Om man bortser från den extremt jobbiga period då mamma var sjuk...
Så jag hade glömt hur jobbiga tankar kan vara.
Jag är även sjukt dålig på att säga till när jag inte mår bra. Det är något som går i familjen...
Jag vill gärna ge sken av att allt är toppen. Jag vill nog att alla ska tro att det är toppen, för jag är inte bra på att må dåligt in public.
Jag hoppas att det endast är hösten och mörkrets intågande som har gjort att det är jobbigt nu. Det går kanske över när jag vant mig.:)
Vi var i alla fall på inskrivning idag.
Vi fick träffa plastikkirurgen och narkosläkaren. Det gav väl egentligen inte sådär jätte mycket.
Förmodligen blir det både operation av läppen och omformning av näsan. Leos ena näsborre är mycket större än den andra så de måste forma om den så att det blir mer symetriskt.
Vi håller alla tummar vi har för att Leo ska hålla sig frisk nu!
För att avsluta lite positivt, jag är ju i grunden en väldigt positiv människa, så tänkte jag visa lite bilder.
Jag har haft svårt att se någon likhet mellan mig och Leo. Hittade dock en bild på mig när jag var liten som jag kan se lite likheter i. Tänk att man har varit så här liten själv! haha
Den här tjejen skulle jag vilja hitta tillbaka till...
Kolla varifrån!
Jag älskar att bada!!!
Kolla varifrån!
Älsklingen min sover sött! Han kommer nog snart vakna tyvärr. De senaste två veckorna harhan vaknat typ 23 och 04 och är vrålhungrig stackaren. Jag vill gärna tillbaka till att han vaknar bara 05 och vill äta. Det positiva är att han sen sover till 8.00. Det känns lyx!
Idag har vi shoppat till Leo!
En gåstol eller lekstol som man måste kalla det nu, och en badstol.
Helt underbart uppskattde av Leo båda två.
SÅ under eftermiddagen har vi invigt båda.
Gåstolen:
Badstolen var helt perfekt också. Badbaljan har blivit alldeles för liten för Leo för han älskar ju att bada. Han ligger där och plaskar och stojar så jag kände att vi var tvungna att uppgradera oss till badkaret.
Så idag har han invigt badkaret vilket vi faktiskt passade på att göra tillsammans.
Riktigt skönt eftersom det var så otroligt kallt ute idag.
Nu ska jag snart gå och sova.
Godnatt
Hela helgen har vi haft fullt upp.
Totte har ställt ut på konstutställningen i Åkersberga Centrum hela helgen och sen igår så firade vi vår första bröllopsdag.
Vi hade en jätte mysig kväll med trerätters middag, gott vin och massa mys!
Fick världens finaste diamantörhängen som jag önskat mig hur länge som helst!:)
Så nu är jag uppkittad från topp till tå!
Fick nämligen även på mig min vigselring igår för första gången sen nån gång i mitten av graviditeten!
Wiiiii:)
Best day ever!!!