9 funktionella tår

publicerat i
 
Det händer för mycket för att kunna hålla er uppdaterade. Samtidigt så har denna vecka gått galet långsamt med sjukdom och annat sorgligt.

Nu är jag dock på benen, (dock inte alla 10 tår på marken) igen efter penicillin och ögondroppar mot bihåleinflammation och ögoninflammation. Jag har sett ut som ett monster under början av veckan så det var ju synd att Halloween inte var denna vecka.

Ja så vad hände med tån då? jo den slog jag i en stol när jag skulle gå och sätta mig i soffan. Stolsbenet måste varit galet vasst för en bit av min pektå försvann.... Nu gör det rätt ont och jag får lite rysningar när jag tänker på att stoppa den foten i en löpsko. Så vi får väl se när jag lyckas med det.

Denna vecka har jag varit totalt utan träning. Det känns sjukt jobbigt! Jag känner ångesten och rastlösheten konstant närvarande utan att kunna göra något åt det.

Ikväll skulle vi dessutom på ett HALO event med Tottes jobb. Spelet är färdigt och det är snart dags för release. Jag fick dock stanna hemma och passa barnen medans älsklingen fick gå på fest utan mig.
 
Nu kan jag inte annat än toklängta till på fredag då min underbara moster och hennes man och mina fantastiska kusiner Emy och Sara kommer och hälsar på. De stannar här en vecka och den veckas ska utnyttjas till 200% med massa mys, shopping och fika!
 
För att byta ämne totalt och fokusera på mina underbara barn så mår de toppen.
Leo visar dagligen upp nya talanger när det gäller att rita och skriva. Jag förstår inte hur en liten människa kan snappa upp saker och ting så fort.

Lexie har börjat gå på toaletten. När vi är hemma har hon inte längre någon blöja och på kvällen idag sa jag till Totte att jag var så stolt över henne för att det inte hänt en enda olycka. 10 minuter senare kissade hon på sig. Trots detta är jag otroligt stolt över henne. Jag är dock inte riktigt redo för att ta bort hennes blöja än på långa vägar känns det som. Hemma får hon gärna gå utan och hon är duktigt på att gå på toaletten själv. Vi får väl se om hon totalvägrar blöja snart. Det skulle inte förvåna mig. 
 
Leo har börjat få riktigt jobbiga eksem igen. Vi smörjer och smörjer och så länge jag kommer vi smörjer både morgon och kväll så håller det sig okej. Glömmer vi en dag så är han helt sårig dagen efter. Lilla skrutt. Han är otroligt duktig på att inte klia. Det är på nätterna han kliar och det är ju ganska svårt att undvika. Om någon har några tips förutom heltäckande kläder där eksemen sitter så får ni gärna hojta till.
 
Nu ska jag njuta av en kväll i min ensamhet med mina serier. Det är visserligen inte så stor skillnad mot vad det brukar vara. Jag brukar ju titta på mina serier när Totte är hemma också. Jag funderar dock på att poppa lite popcorn för att festa till det.

Barnen måste bara somna först......
 

Min konstnärliga son!

publicerat i

Att Leo brås på sin pappa när det gäller att rita är bara att konstatera.
Jag kan inte annat än känna mig lite sådär löjligt stolt över min son!:)

Ser ljuset i mörkret!

publicerat i
Gårdagen var riktigt pissig rent utsagt. 
 
Feber, ont i halsen, ont i kroppen och en trötthet som var förlamande. 

Barnen hade som tur var preschool mellan 9-1 och under den tiden låg jag i soffan under ett tjockt täcke framför kakelugnen. Efter att jag hämtat barnen fortsatte jag dagen precis så och som tur var hade jag världens finaste barn som lekte som små änglar i lekrummet. TACK!
Totte kom dessutom hem relativt tidigt vid 16.30 så jag även då kunde fortsätta att ligga där och såsa. 
Jag gick och la mig vid 20.00 och vaknade 7.30 av att Leo sa att solen sken. 

Jag mår betydligt bättre idag. Febern är borta, tröttheten betydligt bättre, nu är det bara halsen och kroppen som ska bli bättre. 
Denna dag har börjat pratandes i telefon med Sverige, från soffan under ett täcke framför kakelugnen. 
 
Nu fortsätter den med lite serietittande innan jag måste iväg och leta skor. 
 
JAG ÅKER NÄMLIGEN TILL LOS ANGELES PÅ FREDAG!! Ohhh yeaaaah!
Det är nätverkskonferens för svenska skolorna på västkusten i USA. Så här ska konfereras på konferens i LA. Sämre kan man ha det!
 
Det fanns dock en sak som förgyllde min dag igår. Världens finaste Sofia kom över med blommor, apelsiner och en halsspray till mig mitt på dagen. Underbara tjej! Där kan man snacka om omtänksamhet. Ren lycka i själen att ha sådana fina människor omkring mig!
 
 
 

Saknar er!

publicerat i
Just nu känns det så märkligt att skriva här i bloggen.
 
Jag lever ett liv som jag inte kan annat än trivas med här borta, MEN det är något som saknas.
Jag saknar familj, vänner och vissa platser like crazy.
Hade jag haft de ekonimiska resurer som behövs hade jag tvingat Totte att vi skulle åka nordöst över jul. Tyvärr är det nog omöjligt. Men jag önskar önskar önskar att det var möjligt!
 
Livet rullar på som det ska. Det händer otroligt mycket med barnen just nu. Leo pratar på och skämtar så att man varje dag får skratta gott åt och med honom. Han är även otroligt medveten på vad som händer med och kring honom. Vi får börja passa vad vi säger runt honom...
Som nu på kvällen så började han blöda näsblod. Jag tog hand om det och allt var lugnt varpå jag säger lite till Totte i förbifarten att Leo får sova i vårt rum i natt utifall att det händer igen.
 
Några minuter senare så undrade Leo varför det skulle börja blöda igen och varför han började blöda osv osv.
Lilla skrutten. Då hade jag inte ens uttalat orden att han kunde börja blöda näsblod igen.
Det är i sådana här stunder som jag inser hur stor han börjar bli. Min lilla kille har blivit stor...
Han är även extremt omtänksam mot Lexie och mot oss.

Lexie är för det mesta störtskön. Hon pratar och busar men har även ett hett temperament som både sin mor och far. Herregud vad vi kommer få att göra med henne. Hon älskar att vara i sociala sammanhang och trivs allra bäst när livet går i full fart.
 
Jag är i en liten ensamvargsperiod. Jag önskar att jag hade lite mer tid att träna annars så trivs jag så bra. Jag har extremt behov av min ensamhet dock. Det är nog därför längtan efter familj och vänner börjat komma mer och mer, för att jag tar mig tid att tänka och reflektera. Det är inte alla perioder i mitt liv som jag trivs med att tänka och reflektera. Det har de senaste åren varit rätt jobbigt när tiden funnits pga allt som hänt de senaste 4 åren.
Nu känner jag mig dock genuint lycklig och kan inte annat än känna att behovet av eftertanke kommer rätt lägligt. Hösten är här och man behöver inte ha dåligt samvete för lata dagar inne framför brasan med en kopp te i handen.

Nog om detta. Nu ska jag kolla på något avsnitt av någon serie och sedan ska jag sova. Imorgon blir det svenska skolan och förhoppningsvis något kul på eftermiddagen!
 
 

Hösten

publicerat i
Nu kommer nog hösten på riktigt till Seattle imorgon. Det ska regna... Det är vi inte helt vana vid här just nu så det ska nästan bli lite skönt. 
 
Denna vecka har präglats av en ordentligt förkylning för Lexie. Hon har varit pigg och glad, men galet snorig. Idag är snoret i stort sett borta så det är vi tacksamma för. 
Denna vecka har vi gjort det mest nödvändiga och inte mycket annat. Jag har suttit med fotoboken om Lexies andra år. När jag väl sätter igång med ett projekt som fotoböckerna så slukar det hela mig och igår satt jag precis HELA dagen förutom när Lexie dansade, när jag lagade mat, när jag lekte med barnen och alla andra tillfällen under dagen då man inte kan sitta framför datorn. 
 
Idag har jag bara hunnit sitta en timme men den börjar bli färdig! Fantastiskt skönt känns det. 
Det som känns om möjligt ännu skönare är hur mycket vi hunnit med under Lexies andra år. Vi har varit i Frankrike och hälsat på barnens kusiner där. Vi har spenderat en höst full av akviteter och avsked i stockholm. Vi har flyttat till Redmond där vi hunnit bo på 3 olika ställen. Vi har byggt upp ett bra liv här borta. Vi har varit på Hawaii och haft influensa. Vi har varit i sverige på semester och sist men inte minst har vi haft en helt underbar sommar här. 
Underbart att få lite perspektiv på livet när man gör de där böckerna. De där stunderna när jag inte tycker att det händer så mycket i livet, då kan jag titta tillbaka och se hur fel jag har. 
 
Båda barnen har hunnit med och dansa denna vecka. Leos klass har börjat träna på dansen till sin uppvisning i december. Leo är helt fantastisk under lektionerna nu. Han koncentrerar sig för att göra precis som han fröken gör. Det ska bli så gulligt att se dessa 3-4 åringar på uppvisningen sen med scenkläderna de syr upp. Ja till tjejerna that is. Killarna får köpa ett par svarta kostymbyxor och en vit skjorta. Sedan är det en mamma i gruppen som har tagit på sig att göra croussage till killarna som matchar tjejernas prinsessklänningar. 
 
Nu ska jag pussa på mina barn lite till innan jag ska gå och lägga dem. 

Jag tror att jag kan leva med det här!

publicerat i Seattle;

Att leva mitt liv just nu är en ren fröjd.

Strålande solsken, relativt glada barn, träning, härliga människor omkring mig och massor av kul att se fram mot.

Veckan har varit lite snorig, hostig och kruppig för barnen. Nu känns de tillbaka på banan men efter en trots detta aktiv vecka så tar vi idag en vilodag.
Mycket film och mys!

En utflykt ska vi hinna med, till lite olika halloweenaffärer häromkring. Leo vill gärna att det ska vara halloween idag, men vi kan ju tjuvstartad med att leta nytt coolt pynt.

Igår var min och Tottes bröllopsdag. Vi drack champagne, åt god mat och självklart festade vi på kanelbullar american style. Inte i närheten av så goda som Solveigs, men de fick duga.
Totte fick lite varmare cykelkläder av mig i present. Han cyklar ju varje dag till och från jobbet och trots vårt underbara väder så börjar det bli kallt på morgonen.

Jag fick en underbar "teamaker", åtta riktiga uppsättningar av fantastiskt fina bestick från pottery barn och ett fint nattlinne som tyvärr inte var så fint på mig!

Nu ska jag försöka hoppa in i duschen och göra mig i ordning. Det verkar vara lättare sagt än gjort för mig idag. Det är 1000 saker som distraherar mig på vägen.