Barnens utveckling.

publicerat i Barnen;
Det känns nästan skamligt illa att jag inte har tid att blogga just nu. Det känns som att jag missar att dokumentera massor av viktiga händelser i livet.

Framför allt i Lexies liv där det händer framsteg i utvecklingen för varje dag som går. Hon är helt fantastisk. En tjej med massor av energi och livslust som älskar att få umgås med människor runtomkring sig. Hon trivs alldeles ypperligt på preschool även fast det kan komma en hel del tårar när man lämnar på morgonen. När man kommer och hämtar på eftermiddagen är hon dock hur glad som helst och det syns att hon trivs som fisken i vattnet.

Hon pratar fortfarande inte så mycket. Eller hon pratar en himmlans massa men det kommer inte direkt lika många riktiga ord som ljud ur munnen. Hon säger mamma ett tveksamt pappa och Leo så att man förstår precis vad hon menar. Sen förstår man henne rätt bra för att hon visar vad hon vill. Ja för är det något hon har den här lilla damen så är det vilja och förmåga att få andra att förstå vad hon vill. Hon vet nämligen alldeles perfekt vad det är hon vill själv.

Hon går och springer och leker och sover.
Ja hon sover äntligen bra på nätterna. Har en tendens att ibland vakna lite väl tidigt på morgonen. Vi slutade med vällingen/ersättningen för ett par veckor sedan och det har gått toppen. Hon får en banan på kvällen om det var länge sedan hon åt middag och då klarar hon sig hela natten. Hon vaknar 5.30-07.00 men vaknar inte en enda gång mellan det så det måste vara godkänt.

Vår älskling Leo som bara växer och växer och pratar och pratar han har varit i en galet jobbig trotsperiod ett tag. Nu börjar det dock bli bättre. Som vanligt blir han dock otroligt orolig i perioder så han sover på en madrass på golvet bredvid mig. Där sover han oftast väldigt gott och känns harmonisk när han vaknar.

Tyvärr har vi fått jätteproblem med toaletteriet/potteriet. Det händer mer olyckor än någonsin och för någon vecka sedan började vi sätta på blöjan på preschool. När vi började med det så vägrade han ha kalsonger även hemma. Så då gick vi tillbaka helt till blöja under ett par dagar.

Nu vill han inte ha blöja utan bara kalsonger. Tyvärr säger han aldrig till när han behöver gå på toa längre så det händer fortfarande mycket olyckor. Mest bajsolyckor.....
Galet jobbigt både för honom och oss.
Men med tanke på att han inte vill ha blöjan nu så är det bara att kämpa på tycker jag.

Jag VET ju att han KAN!

Vår seattleflytt närmar sig med stormsteg. Som det ser ut nu så flyttar vi i slutet av november och jag förstår inte hur allt som ska fixas innan vi flyttar ska hinnas med...

NÅgot jag är otroligt glad för är att Leo lärt sig så pass mycket engelska. Han är så duktig lillkillen. Han pratar mycket och jag tror att han förstår mer än man kan tänka sig.
Lexie märker jag förstår massor också... hennes ord kommer nog att komma samtidigt på engelska och svenska nu.

FÖRLÅT!!!

publicerat i Ego;
Mest till mig själv, men även till alla er andra.

Jag är sååå trött på att inte ha någon tid. Den lilla tid jag har så prioriterar jag inte bloggen, det är helt klart och tydligt det.

Jag lovar på heder och samvete att bloggen kommer att återfödas på riktigt när vi väl är i Seattle.

Som det ser ut nu så flyttar vi precis innan jul. Det kommer att bli riktigt spännande att se hur allt kommer att gå dessa tre månader till dess och när vi väl är där.

HERREGUD! Ni anar inte vilket jobb vi håller på med att göra nu för att göra en budget som ska funka där borta. VI måste ju veta på ett ungefär hur mycket vi kan tänka oss att betala i hyra osv osv....

Jaja Jag lovar att uppdatera så fort jag får möjlighet.
På jobbet går allt bra och på preschool för barnen. Livet flyter på helt enkelt!:)

Viktkoll

publicerat i Ego;
När jag skrev om min vikt ordentligt förra gången (Den 16 december) skrev jag så här:

Idag är en stor dag kära blogg och bloggläsare. Idag är första dagen på 2 år och 2 månader som jag inte anses lida av fetma enligt den kära mr BMI. 

Så från och med idag är jag bara överviktig och mitt första delmål är avklarat. Nu återstår de 11 kilos kamp jag har kvar ner till att anses normalviktig. Efter det återstår det 2 kilo tills jag väger lika mycket som jag vägde för 5,5 år sedan när jag och Totte träffades. Alltså, totalt 13 kilo kvar att gå ner tills jag skulle känna mig riktigt nöjd. 

Nu är det ingen idé att hymla om siffrorna, det är ju för min skull som jag gör detta och för er som är intresserade så kommer här lite siffror. 

När jag träffade Totte vägde jag: 72 kilo (Det är denna vikt jag vill tillbaka till)

När jag blev gravid med Leo (aka bröllopsvikten)vägde jag: 82 kilo

När jag var gravid med Leo slutade vikten på: 109 kilo

När jag 5 månader senare blev gravid med Lexie vägde jag: 89 kilo

När Lexie föddes vägde jag: 100 kilo

När jag började denna viktresa och förlorat de gravidkilon som ville försvinna automatiskt vägde jag: 91,5 kilo

IDAG väger jag: 85,3 kilo

Träningen går riktigt bra just nu och det är väldigt inspirerande. Jag tror nästan att det är tack vare den som jag faktiskt lyckas med att äta bättre också. 

Nu är målet att springa en mil i sommar. Inte bara komma igenom utan faktiskt springa, helst under en timme. Vikten vill jag självklart också förlora, men jag tror att det kommer automatiskt med träningen nu. Gör den inte det så får det ta den tid det tar!

Jag vill få en bra grundkondition och hålla den uppe nu. Mitt mål är att må bra. 

Jag hoppas hoppas och SKA hålla mig till detta nu, det är jag skyldig mig själv!


Det mest underbara med detta inlägg är att jag faktiskt fortfarande är på banan och jag anser fortfarande att jag är skyldig mig själv ett hälsosamt liv.

Mina mål som jag hade satt upp när det gällde träningen har jag uppfyllt. Inte riktigt som jag hade önskat. Jag har tagit mig runt en mil, dock inte under 1 timme.
(Löpning är verkligen inte min grej!)
Jag älskar att träna nu (igen), jag klarar mig verkligen inte utan det.
Nu har jag börjat äta LCHF kost och jag mår så fantastiskt bra. Jag har energi och jag är glad!
Jag kommer att försöka hålla mig till detta så gott det går. Självklart kommer jag inte tacka nej till mat jag får hemma hos andra. Jag kommer heller inte att dra mig för att äta ute. Däremot kommer jag när jag äter ute alltid att skippa rena kolhydrater. De ger mig absolut ingenting.
Idag står vågen på 78,3 och jag hade inte kunnat vara gladare och stoltare över mig själv!!!

Total viktnedgång sedan kampen startade: 13,2 kilo

Viktnedgång sedan starten med LCHF 22/8: 1,1 kilo




YEAH!

publicerat i Ego;
Bloggen dör nästan känns det som. Jag vill inte vill inte vill inte att den ska försvinna så jag gör allt i min makt för att få inspiration och det som krävs för att göra den levande.

Den här veckan har det hänt galet mycket.
Jag har gått från springvikarie till fast anställd på mindre än 2 dagar.

Jag är nu fast anställd på Futura international pre-school Danderyd. Det känns verkligen toppen!

Vi kommer att ha bra ekonomi denna höst också och jag känner mig redan behövd och förhoppningsvis kommer det gå bra för barnen på förskolan.

Jag firade min nyanställning med en rejäl soppingtur idag. Massa underbara höstkläder som kommer passa perfekt när jag återigen är arbetande.