att ha förmågan att förtränga

publicerat i
 
Jag försöker styra upp höstens schema och det är lättare sagt än gjort.

Jag och barnen måste försöka ha minst en aktivitet varje dag. Nu är det fredagar kvar utan aktivitet och jag försöker hitta något som passar in tidsmässigt och vore kul för barnen.
Det viktigaste för mig är nu att Lexie också ska få möjlighet att ha aktiviteter. Än så länge verkar det gå ok....
 
Snart ska jag iväg på min försa körrepetition med SWEA kören. Det ska bli roligt att se vilka som är med där och att få använda min röst på riktigt för första gången på väldigt länge.
 
Annars så försöker vi bara att förtränga att lördagen närmar sig med stormsteg och att kusinerna kommer vara tvugna att skiljas åt då. De har haft det så roligt att det riktigt skär i hjärtat när man tänker på att de inte kommer att träffas på 9 månader. MEN det är trots allt bara nio månader, det hade kunnat vara betydligt värre.
 
Bjuder på några bilder från när vi var uppe i Olympic national park. Vi tog massor av bilder och jag ska försöka dela med mig lite mer när det blir lite tid över här borta.



Vardagen snart igång på riktigt

publicerat i Vardag;
Än så länge har vi semester.
Idag var det vardag på låtsas med städning, tvätt osv... men jag tänker inte låta den dra igång på riktigt än. Kanske nästa måndag!

Att hålla beroenden i schack

publicerat i Ego;
 
Alla ni som känner mig eller följt mig här ett tag vet att jag är en människa som är beroende av att ha något att vara beronede av.
Jag vet inte vem jag skulle vara utan den här känslan av besatthet åt något håll.

Jag vet inte riktigt varför jag har dessa monster i hjärnan som tendenderar att vara mindre bra för mig.

Trots att jag har mina små djävular i huvudet så finns det stunder i mitt liv då jag vänt mina beroenden till något positivt. Jag har försökt att låta beroendecentrat i hjärnan (eller the little devils) vara besatt av något mer hälsosamt än mat som är beroende nummer 1.
Träningen är något jag har enkelt att framkalla ett beroende till med tanke på att det funnits i mitt liv jämt. Tyvärr kan besatthet av träningen vara mindre bra för mig i vissa fall också. Något jag inte orkar gå in på nu.
 
Det jag märkt nu under sommaren när jag "unnat" mig att äta vad jag vill, är hur min kropp faller samman. Jag har konstant värk i rygg och nacke samt att min migrän bara blir värre och värre. (Att magen växer är en annan bieffekt som jag inte ens orkar tänka på.)
Detta är alltså något jag listat ut helt själv (Supersnillet Johanna). TROTS detta så fortsätter jag äta dåligt och träna minimalt.

WTF!?! Vad i hela friden är det för fel på mig? Varför behandlar jag mig själv sämre än jag skulle vilja att någon annan behandlar sig själv? Tidsbrist är en ursäkt jag kört med. Fast seriöst, inte kan jag väl tro på den själv?
 
Nu har jag tränat bra i en vecka och ätit betydligt bättre och redan mår jag bättre i både kropp och själ. Håll i detta nu för bövelen. Det finns inga genvägar, det vet jag ju!
 
 
 

Stor tjej!

publicerat i Lexie;

Uppsatt hår och blöjan bakofram.

Vår lilla tjej är inte så liten längre.
Hon vill göra ALLT själv och har varit i den fasen en stund nu. Det har gjort att hon faktiskt blivit riktigt duktig på att göra saker själv, som att klä på sig, äta, klättra osv osv.

Det är med blandade känslor för mig att inse att barnen börjar bli "stora" och självständiga. Första reaktionen är lättnad, andra är rädsla. Ska jag inte ha fler bebisar?

Bokstäver

publicerat i Seattle;

Den senaste veckan när Lexie sovit sin middagsvila har jag och Leo haft lite sifferlekar. Leo har upptäckt siffror och bokstäver och tycker att det är mycket spännande.

På Lexies födelsedag fick Leo en "whiteboardbok" med olika sifferövningar. Där övar man på att skriva siffror och att räkna saker osv. Det som är så bra att den går att använda hur många gånger som helst med tanke på att det är som att skriva på en whiteboard.

När han skulle göra det idag blev han sur när han inte lyckades skriva en siffra perfekt så han bankade pennan i boken. Såklart försvann udden....

Både jag och Leo blev lite ledsna och funderade på vad vi skulle hitta på. Han tycker om att få klara instruktioner och veta exakt vad han ska göra. Därför är det ganska svårt att jobba med honom och ett vitt papper där vi hittar på övningar tillsammans.

Efter ett tag kom jag på att söka appar till ipaden som hade med läs- och skrivinlärning att göra.

Självklart finns det flera riktigt bra. Vi hittade en både rolig och pedagogisk app som går ut på att lära sig skriva bokstäverna.
Leo fastnade direkt och från att inte ha förstått alls skriver han nu, en timme senare, alla bokstäver på ipaden. Med hjälp av punkter som är placerade där man ska börja och sluta varje streck på bokstaven samt visuella förhandsvisningsar går detta plättlätt.

Säga vad man vill om många barns beroende av skärmar av olika slag idag, så är dessa skärmar ibland oslagbara!

Badterapi

publicerat i Seattle;

Idag fortsätter vi med vår badterapi. Något har hänt med Lexie... Hon är fullständigt livrädd i poolen och jag får inte släppa henne. Min tidigare så tuffa tjej som "simmat" själv sedan hon var 6 månader och bara för 3 månader sedan hoppade själv från kanten och doppade huvudet skriker som en stucken gris med panik i blicken.

Jag vet att en våg slog omkull henne på stranden tidigare i somras och att hon efter det helst satt på kanten och lekte med sanden. För ett par veckor sedan gick hon dock i frivilligt i vattnet på stranden och jag trodde att allt var lugnt.

Så är helt klart inte fallet. Hon är lugn så länge hon når botten med fötterna men så fort jag försöker släppa henne för att hon ska förstå att hon kan simma (med puffar) så panikar hon.

På så sätt fortsätter alltså badterapin tills Lexie lugnat ned sig. Så här kan vi inte ha det...

Det gick lite åt rätt riktning igår, men långt från bra. Nu känner jag mig rätt glad att jag vet vad jag håller på med.

Leo däremot har blivit en riktig fisk och simmar och hoppar mest under vattnet. Han får panik när jag vill ta av puffarna vilket är det vi ska jobba på i höst tänkte jag.

Jag tycker att det går så sjukt mycket pengar till allt här borta nu så jag har ett nytt motto.
-Det jag kan göra själv vägrar jag betala för.

Så ingen städerska, ingen trädgårdsmästare, ingen simtränare osv osv.

Jag har dessutom bestämt att barnen bara får gå 2 dagar i veckan på Preschool. Jag vet inte än om det känns som ett bra beslut. Ekonomiskt är det utan tvekan ett bra beslut....

Ja då fick nu ni lite update om tankar just nu på 92nd way!

Tyst

publicerat i Seattle;

Nu är det tyst igen, både här i huset och på bloggen.

Brorsan med familj har dragit på semester på semestern till San Fransisco och LA och kvar är vi. Det är rätt skönt att återigen vara tillbaka i våra "vanliga" om än ovanliga rutiner.

Jag har lite olika saker att skriva om här i bloggen, bland annat projekt "få Lexie att tycka om att bada igen".

Det ska vi ägna eftermiddagen åt idag. Återkommer om det!

Älskade, underbara, tokiga tjejen - 2 ÅR!!!

publicerat i
10-07-31
 
Det var dagen då min dotter föddes. Det är något speciellt med Lexie, något jag inte kan förklara. Inte ens för mig själv. 

Jag kan titta på denna fantastiska filur och fortfarande inte förstå att hon är min. Hon är liksom för perfekt för att kunna komma från mig och Totte. 
Det låter hur löjligt som helst, men det är en känsla jag inte har eller haft med Leo. När jag tittar på Leo så är han bara så självklart min. Han är precis som jag har tänkt mig att ett barn från mig ska vara.

Lexie är något helt annat. (Känslorna för mina barn är totalt olika, men inte mindre kärlek till någon av dem.!)
 
Mitt lilla troll är idag 2 år och jag kan inte annat än vara lycklig att få spendera mitt liv med henne!
 
Här kommer lite bilder från vår dag. Från tidig morgon med paket i sängen till sen kväll med glass till efterrätt!