Vår bebis i magen, en katt?!?

publicerat i ;
Eller är det fortfarande morgon när klockan är 10.14. Njaeee...

Om det hade varit en vanlig dag i Johannas liv hade jag gått upp för ungefär 14 minuter sedan. Idag har jag dock varit vaken många timmar.
Klockan skulle ringa klockan 07.00 i morse.
Jaha... tänker ni vanliga dödliga arbetare, vad är det för speciellt med det då?!?

Jo förstår ni, när man varit sjukskriven sedan december och har en man som arbetar hemma går man inte upp så tidigt på morgonen frivilligt. Knappt med tvång heller om jag ska vara ärlig för herrejisses va jobbigt det var!

När klockan började närma sig 02.18 i natt och jag och totte insåg att vi inte skulle kunna sova förens vi fått i oss något att äta började jag bli lite lätt stressad. Totte min underbara älskling gick och gjorde en macka och fil till mig som jag kunde äta i sängen och sen somnade jag så sött så sött! Jag såg fram mot 4 timmars ostörd sömn innan klockan skulle ringa. MEN... när klockan var 06.35 vaknar jag av att jag bara MÅSTE gå på toa. Då blev jag ju helt snuvad på 25 minuters sömn!

Anledningen till den tidiga uppgången var i alla fall att vi skulle iväg på ett Ultraljud med en läkare som skulle titta på bönans läpp. Vi fick träffa en helt underbar läkare som kändes som den första UL undersökaren vi haft som tog sitt jobb på allvar. Han gick igenom hela bönans anatomi i minsta detalj och vår lilla böna såg perfekt ut.
Ja... sånär som på den trasiga läppen då. Den trasiga läppen såg på något vis extremt anatomiskt perfekt ut på UL. Vi skrattar gott åt att vår bebis ser ut som en katt på läppen. Tänk... vi får en fjäde katt istället för en bebis!:)

Jag lägger in en liten bild på hur han skulle kunna se ut och hur de lagar läppen.

 

Det positiva med detta besök var att läkaren inte trodde att gommen och käken var kluven. *peppar peppar*
Han trodde inte heller att tandanlagen var påverkade! Inget av detta kan han självklart konstatera till 100% då det är så svårt att se, men trots allt så lät han väldigt optimistisk och positiv.
Jag känner stort hopp inför detta. Samtidigt som det för oss nu inte känns som någon stor grej om det är total spalt eller bara läppen.

Nu börjar jag fundera på om det var så vettigt att bli stressad över bristen på sömn i natt. Jag kan ju faktiskt gå till min mjuka, sköna, varma säng när jag vill under dagen.
Jag måste sluta att stressa upp mig över totalt onödiga saker.

Okej, så dagens visdoms ord till både dig och mig:
"Sluta stressa upp dig för onödiga saker och lev istället i nuet".

Kommentera inlägget här :