+11
Då var det den 3 Maj och fortfarande ingen Böna. Han mår dock toppen i magen till skillnad från hans mor som har sjuka magkramper så fort han rör sig.
Vi var inne till förlossningen i natt eftersom mina magkramper bara fortsatte och fortsatte.
De kollade att han mådde bra och skickade hem mig med två alvedon, en dexofen och orden "Det är på gång nu så se till att gå och lägg dig och sov direkt."
Det gjorde jag ju såklart och somnade faktiskt med vaknade till och från av mina magkramper som kändes betydligt mindre men de är ju inte direkt borta.
De regelbundna sammandragningar jag hade inne på förlossningen har jag ju haft nu i snart 4 veckor så jag är ju inte dummare än att jag förstår att det inte alls behöver vara på gång.
Nu gör de lika ont som i natt och visst kan jag ta alvedon men de hjälper ju knappt.
Humöret mitt är inte lika dåligt som igår i alla fall.
Jag VET ju faktiskt att det bara handlar om några få dagar kvar nu.
Det känns dock som en evighet!
Ja nu är det precis som du säger bara frågan om några dagar MAX. Snart, snart är bönan här. Tänker på dig och förstår hur frustrerande det är, men han mår finfint där inne och förstår nog inte hur mycket bättre det är här ute ;-)