Nu är vi tillbaka till Sverige och en ny framtid väntar oss.
Tro inte att det är Seattle som hägrar än. (Vi har fortfarande ingen aning om när vi flyttar!)
Nä vår nya framtid innebär att jag blir arbetande småbarnsförälder. Det känns faktiskt riktigt roligt. Jag ser massor fram mot att börja jobba nu.
Sista tiden i Frankrike var helt underbar. Självklart var det en del kulturkrockar och språksvårigheter även på slutet men vi blev lite mer samspelta där borta. Det kändes riktigt sorgligt att lämna dem alla. Detta med tanke på att vi inte har någon aning om när vi kommer ses igen. Förhoppningsvis dröjer det inte allt för länge.
Vi försöker att fasa in barnen i de nya rutinerna hemma och med Lexie verkar det inte bli några problem. Hon somnade vid 20 idag vilket är betydligt bättre än vid 21.30-22 som det blev där borta.
Leo somnade strax innan 21 men efter gråt och tandagnisslan. Mest för att jag "tvingar" honom att sova i sin stora säng nu. Jag vill verkligen bli av med spjälsängen bredvid min säng. Han är alldeles för stor för den nu och så fort han vänder på sig så slår han sig.
Jag ska även börja bli hård med barnens nappanvändande. De ska få ha den på natten i någon/några måndader till men sen ska den bort. Det har varit svårt att hålla den borta från Leo på dagarna med tanke på att han snor den från Lexie konstant. Nu ska varken Lexie eller Leo få ha napp på dagen så har vi det problemet ur världen.
Lexie vår stora tjej går hellre än kryper nu. Så underbart härligt att se henne promenera omkring både inne och ute. Dettta utvecklingskliv kommer att rädda min arma rygg!!!