Det har hänt mycket de senaste dagarna, sådär mycket så man blir trött bara man tänker på det.
Tyvärr är det inte bara roliga saker som hänt utan även sorgliga. Jag har tänkt mycket på vad som är viktigt här i livet.
Jag har även funderat på vad det är jag inte delar med mig av här i bloggen. Saker som jag nog egentligen skulle behöva skriva om men som är liiite för privat för att vilja lägga ut till allmän beskådan.
Jag har valt att ha denna blogg öppen för att jag älskar att läsa om folks liv. Då kan jag inte gå runt och hålla min blogg stängd, för om alla andra skulle göra det då skulle jag inte ha nåt roligt, spännande, sorgligt, uppmuntrande, peppande osv att läsa om på dagarna!:)
En sak som jag inte skriver om här är mina största rädslor. Saker som jag lever med dagligen och som förmodligen är det som kan dra ner mitt positiva tänkande i fördärvet. Jag försöker att inte tänka på mina rädslor så mycket i hopp om att "syns inte, finns inte". Men jag har insett att det inte riktigt fungerar så.
Så jag ska ta mig ännu en funderare på om jag kanske ska blotta nån av dessa rädslor någon dag.
Jag har iaf kommit igång med träningen ordentligt igen nu efter Lexies sjukdomsvecka. Det är störtskönt men tyvärr så lider jag av ett extremt sug efter socker och kolhydrater. Jag inser nu vilken sjukdom det här är. Det lider av samma jävla beroende som vilken alkoholist, nikotinist eller knarkare som helst. Det gör ont i hela mig när det där suget väl smyger sig på. Allt jag vill göra är att äta. Äta äta äta onyttigt onyttigt onyttigt. Det är helt galet!
Jag har bättre karaktär nu än jag haft på mycket länge, men när livet blir tungt på ett eller annat sätt så sätter det igång. Då spelar det ingen roll hur länge jag hållt upp.
Hahaha ja shit, det där var annat än mina lergubbar :) De brukar på sin höjd se ut som Mr potatoe head haha :D
Lustigt, jag tänkte detsamma igår, det här med sockersuget. Jag har lätt för att klanka ner på en närstående som har alkoholproblem, men jag själv klarar ju inte att vara utan socker. Jag ger efter och ursäktar mig med det ena och det andra. Ursäkter som jag INTE köper när det gäller alkoholismen. Sjukt!
Kram ♥