Mitt liv med Leonidas och Lexie

Så var då dagen här. Eller snarare dagen före den stora dagen.

Vi skulle igår fixa allt det sista pappersarbetet inför intervjun på ambassaden. Totte hade extremt mycket jobb och allt pappersarbete var bara en stressfaktor för oss båda. När vi väl kollade genom allt som skulle tas med till ambassaden så insåg vi att vi hade glömt ett par saker.

Bland annat hade vi glömt att fixa 4 kuvert frankerade med exakt 67 kronor. Klockan var nästan sex och Totte fick skynda iväg till posten som stänger 18. Sen hade vi glömt att ta foton på oss alla fyra rakt framifrån framför en vit bakgrund. Allt detta fixade vi rätt snabbt tills vi insåg att vi inte hade någon bekräftelse på bokningen av tiden för intervjun.

Vi försökte logga in med alla möjliga sorters koder men hittade inte någon bokad tid någonstans. Jag freakade såklart ut och Totte blev irrirterad att jag blev knäpp. (inte så konstigt)

Vi bokade närmsta tid som fanns i bokningssystemet. MEN vi bestämde oss för att åka till ambassaden och hålla tummarna för att vår tid fanns där.

Efter en timme utomhus i kö så fick vi komma fram till vakterna och visst fanns vår tid. SKÖNT!

Väl inne så lämnade vi ifrån oss vår bibba med papper och tjejen bakom disken. "Yeah, everything seems to be in order.... EXCEPT these recipts, they need to be stamped and with a signature on".

Som tur var så lyckades vi springa iväg till närmsta Nordea bank och efter många om och men få de där kvittona stämplade. Vi fick inga signaturer men väl tillbaka på ambassaden så gick det bra.

När klockan var 12.20 blev det så äntligen vår tur att gå fram till en vakt för att bli intervjuade. Han frågade Totte några frågor om jobbet och sen sa han att jag förmodligen bara skulle dricka kaffe där borta. Sen berättade han om några anekdoter ur sitt eget liv. Han avslutade med att säga att vi borde köpa en hundvalp till våra barn så att de inte skulle sitta för mycket framför datorn.