oförklarligt?

publicerat i Ego;

Nu har familjen Liberto varit med om någonting som vi inte riktigt kan hitta någon förklaring till. Eller ingen vetenskaplig förklaring i alla fall. Jag har varit i obalans känslomässigt hela dagen idag pga det som jag nu ska försöka förklara hände i natt.

Leo och Lexie har de senaste nätterna varit superduktiga och sovit i sina stora sängar i stort sett hela nätterna.
I natt vaknade Leo vid 12 tiden och ropade på mig. Jag var där och stoppade om honom och gav honom lite vatten som han bad om. Sen gick jag och la mig igen i en tom säng. (Med tanke på att Totte inte gått och lagt sig än.)

Ca 30 minuter senare så ropade Leo igen och bad att få lägga sig på madrassen som ligger brevid min säng. Jag hade precis somnat om efter förra uppvaket så jag tog honom bara i famnen och gick och la honom i på madrassen. Han var glad och precis som normalt och somnade om ganska snabbt. Under tiden att han och jag höll på att somna så kom Totte upp och la sig.

Jag kunde efter det här inte somna om utan låg och vred och vände på sig. Helt plötsligt börjar Leo kvida lite i sömnen. Det har han väl gjort förut men nu började han mumla något. Till slut så frågade han "var är min mamma"?

Då hoppade jag ner brevid honom på madrassen och sa att jag är här. Då sa han att "Grodan tog min boll".
jaha, sa jag, tog du tillbaka den då?
Då tittar han på mig med stora ögon och säger "Din mamma, mormor Gunilla, hon är din mamma." Jag som tror att han fortfarande sover skrattar lite åt honom och säger ja det är hon.
Leo säger "Hon badade badkar"
Jag frågar: Gjorde hon något mer?
Leo säger "Hon washade händerna också. Hon är din mamma här i huset mamma. Mormor Gunilla. Hon hade en bil också."
Jag kommer inte exakt ihåg mer vad han sa men det var några saker som fick mig att bli jätte rörd. Han sa sen att "hon flyger iväg fort fort, som spiderman."
Jag slutade med att fråga om han fick tillbaka sin boll.
Leo svarar "mormor Gunilla tog bollen från Grodan."
Jag sa till Leo att han skulle försöka somna om och det gjorde han direkt nästan.

Totte som även han hörde den här konversationen frågade direkt om vi hade pratat om mamma. Det har vi inte, inte på flera veckor, kanske någon månad. Ett tag pratade vi om mormor Gunilla rätt ofta för att jag satt upp bilder på mamma. Då berättade jag att hon bor i himlen och att man kan vinka till henne. Han har ALDRIG pratat om mormor Gunilla spontant förut. Jag tror att jag berättat för honom att hon är min mamma 2 eller 3 gånger. Jag har berättat att morfar är min pappa ca 20 gånger och han har fortfarande inte snappat upp att han är min pappa.

I morse när vi vaknade så frågade jag Leo om han kommer ihåg att han berättat för mig att Grodan tog hans boll.
Då drog han hela berättelsen om min mamma, mormor Gunilla igen. Hon hade varit i hans och Lexies badkar och badat. Lexie var inte där men han hade pratat med mormor Gunilla. Hon hade tvättat händerna och borstat tänderna också. Hon var i huset. Hon behövde inte köpa en bil för hon hade redan en bil.
När jag frågade Leo vilken färg det var på bilen så sa han stensäkert "Grå". (Min mamma hade en silverfärgad Peugeot.)

Jag som än en gång börjar tycka att det är lite emotionellt påfrestande frågar inte så mycket mer. Jag nämner det några gånger under morgonen medans vi gör oss iordning för att åka till pre-school. Han säger återigen att hon är min mamma och berättar gärna att han träffat mormor Gunilla.

Efter träningspasset idag så började jag gråta. Saker som Leo sagt som jag nu kanske inte kommer ihåg trängde fram och det var för mycket som var läskigt sant som inte finns en chans att han kan veta. Vi har inte tittat i några fotoalbum med min mamma i. Han kan inte veta vad hon har för bil. Han kan knappast veta att en av min mammas favoritaktiviteter när jag växte upp var att bada badkar. Han berättade även att han fått leksaksgubbar av mormor Gunilla.

Jag messar Totte och säger att jag känner mig i obalans pga det som hänt. Totte som vanligtvis har en förklaring på allt skriver bara " det kanske är i drömmarna vi möts sen". Jag drömde om mamma ganska mycket i början. Jag drömde att jag berättade saker för mamma som jag i verkliga livet hade berättat för mamma allra först. Nu var det ett tag sedan jag hade en sådan dröm som kändes som på riktigt.
Totte säger bara, visa Leo en bild på en likadan bil som din mamma hade utan att säga något och se hur han reagerar.

Jag hämtade Leo på preschool och vi åker och fikar med Totte. Direkt när Totte kommer in i bilen så tar han min mobil och börjar surfa på. (Inget ovanligt). Sen visar han Leo telefonen och så säger han, "Vem kör en sån bil?" Leo dröjer lite med svaret men svarar sen glatt "Åhh mormor Gunilla"!

Vi hade då inte pratat om något av detta sedan på morgonen....

Nog för att barn har fantasi. Men Leo är snart 3 år och har ALDRIG fantiserat ihop någon historia förut. Nog må det vara en dröm, men hur kom mormor Gunilla in i drömmen. Hur kom hennes bil in i drömmen och hur lärde han sig på den att mormor Gunilla är min mamma?

Nu tänker säkert vissa av er att jag är jätte fjantig. Men för mig var detta en upplevelse som berörde mig. Enormt.

Kommentera inlägget här :