Igår skulle vi ha världens bästa Louie500 och Alphönan på middag. Det gick inte riktigt enligt planerna vid förberedelserna för middagen.
Vi hade varit på IKEA och shoppat lite på dagen så vi hade inte hunnit handla förrän i sista minuten.
När vi väl var redo att åka och handla så lyckas Leo klämma foten under en IKEA kartong som det fortfarande var en hylla kvar i. Leo som är en rätt tuff kille med väldigt hög smärttröskel grät och skrek och grät och grät och skrek och jag insåg att han hade väldigt ont.
Vi gjorde det man lärt sig att kyla ner tån, för det var framför allt stortån som var skadad.
Jag ringer Microsofts 24 hour healthline och får prata med en sjuksköterska som tyckte att vi skulle ringa hans läkare. Vi har ju dock inte någon läkare här än så då tyckte hon att vi skulle åka in till en urgent care clinic.
Jag gick igenom min mamma intuition efter samtalet och tyckte inte att vi behövde åka in. Det var ju full cirukulation i foten och stortån var röd och lite svullen men inte allt för illa. Nageln var ju blå, men det var ju inte så konstigt.
I all denna drama så hann vi inte handla. Så Totte fick åka och hämta våra gäster och sen åka till en av våra favvo restauranger och köra take away. MEN... lördag kväll och alla hade samma tanke som oss så middagen som skulle vara serverad vid 18 kom inte levererad med Totte och gästerna förrän klockan var 20.30.
Jaja.. gott blev det och sent blev det mycket vin blev det.
Idag är statusen av Leos fot betydligt bättre. Han går normalt och nageln är blå men ingenting annat. Tottes och min status är trötta men lyckliga!:)
