Mitt liv med Leonidas och Lexie

 

Jag är numer lärare i Svenska skolan här i Seattle. Det känns härligt, roligt och det är precis vad jag behöver för att livet ska kännas lite mer spännande.

 

Jag har lyckats springa en mil under en timme för första gången. ÄNTLIGEN! Tänk att jag haft det som mål så länge och inte klarat av det förrän nu. Egentligen är jag rätt dåligt tränad just nu, men tydligen så finns någon slags kondition kvar som gör att jag klarade av det. Det var inte ens särskilt jobbigt... hmm... jag måste helt enkelt göra om det igen så jag inte bara drömt att jag klarat det i veckan.

 

Lexie har ÄNTLIGEN kissat på toaletten själv. 2 gånger! Jag var inte närvarande någon av gångerna.
Vad är det för stil?
Här spenderar jag större delen av min vakna tid tillsammans med mina barn och så passar ungen på att kissa på toaletten för första gången när jag inte är med. Aja, kanske är det mina många sångstunder på toaletten med henne som äntligen betalat sig.

 

På söndag blir vi ensamma i huset igen, Totte, jag och barnen och jag kan inte annat än se fram mot det. Vi ska få dra igång hösten på riktigt med rutiner! Det behövs för oss alla och jag kan inte annat än att se fram mot nästa vecka.

Men innan nästa vecka drar igång så nalkas det festiviteter i helgen. Imorgon är det SWEA Seattles kräftskiva. SWEAkören som jag sjunger i ska uppträda och det ska bli fantastiskt roligt. Nu ska jag kanske inte skriva för mycket men jag tycker att det låter otroligt bra för att vara en kör full av glada amatörer.

Jag har köpt ny klänning dagen till ära. Mest för att klänningarna jag hade i somras av någon anledning krympt i garderoben och för att de jag hade innan sommaren är för stora.