Mitt liv med Leonidas och Lexie

 Jag förstår inte hur en helt vanlig tjej, utan allt för mycket att göra kan vara så upptagen hela tiden.

 

Jag hade inte ens koll på när jag och barnen kommer till Sverige. Tydligen åker vi den 26e och inte den 25e som jag trodde. Detta gör att vi landar i Sverige den 27e, samma dag som Leo börjar på simskola. Fullt ös medvetslös kör vi på.

 

Igår blev alla papper för Morris klara inför flygresan. Jag ringde nu precis Iceland air och bokade om hans bur som jag blev tvungen att köpa en större. Så nu borde även hunden komma med på flyget OCH komma in i Sverige. HOPPAS HOPPAS!

 

Jag har under två dagar upplevt en riktig nässelutslagschock. Herregud vad jag var prickig och flammig och svullen. När jag sedan dessutom började känna mig uppsvullen i ansiktet och lite smått konstig i halsen och låta lite märklig då insåg jag att jag nog var tvungen att få lite starkare mediciner än de receptfria Benadryl och Clarityn.

Så nu har jag ett litet härligt apotek i handväskan med piller som har fått mig att sluta vara svullen och megaröd. Nu har jag lite olika nyanser av rosa på kroppen bara. Fortfarande lite kli, men det sätter medicinerna bot för.
Nu börjar lite halsont komma smygande.... Är det dä här kända "Jag blir sjuk när jag går på semester" tendensen som kommer nu. I så fall är den lite i tidigaste laget. Den här flygresan ensam med barn och gigantisk bur med hund i ska inte bli jobbig. Jag ska vara frisk som en nötkärna och på mitt allra bästa, charmerande humör. (Till skillnad från de flesta servicemänniskor jag varit tvungen att prata med på sista tiden.)

 

Barnen hade en så sjukt tråkig dag igår stackrarna. Det var en sådan där dag då jag var löljligt stolt över dem samtidigt som jag tyckte så synd om dem.
Först satt vi i 4 timmar i bilen med ett 45 minuters tråkstopp på halva vägen. Allt detta för att få Morris papper påskrivna. Inte nog med detta så var jag röd som den rödaste krabba och på det sämsta humör man kan tänka sig. Jag sa inte många ord till dem och de bråkade inte en enda gång.

När vi sedan kom hem och helvete nummer 2 drog igång med utslagen och jag blev tvungen att åka i ilfart till sjukhuset för att möta upp Totte så snabbade de sig på som sjutton in i bilen utan minsta protester.

Sedan satt de i bilen med Totte och Morris medans jag fick mediciner.

Efter den helvetesdagen igår förtjänade de en belöning igår. Vi drog till Chuck E Cheese och drog in storslam i biljetter! Barnen valde fina priser och nu är vi hemma och njuter av eftermiddagen.